Det är så bisarrt. En dag som alla när man på sitt håll klagar på jobbet, att man är trött i benen, att man inte känner sig tillräckligt så eller tillräckligt så. Så händer det bara en bit härifrån. I en stad där jag bott. Bland människor jag känner.

En person. En idé. En person som, kanske inte i aktion, men åtminstone i sympati, är i sällskap av alltför många och sätter en idé över människoliv. Som sätter en fruktansvärd idé framför människor. Som tycker att en idé är så stor att man kan döda för den.

Det finns inga tankar som är värda mer än ett människoliv.

Det är vidrigt. En person har dödat. Han har försökt skada det som är demokrati och frihet. Det är vidrigt. Det finns inte ord.

"Om en person kan visa så mycket hat, tänk då på all den kärlek vi kan visa tillsammans.”